Anna Jylhä

Jag och Sandra har spenderat en vecka i Finland nu. Veckan har varit underbar bara omtanke från släktingarna. Man förstog verkligen att det var allt för länge sen man sågs. En riktigt lyckad vecka.

Men det kan vända så snabbt...
Jag kommer hem och jag tror att allt är helt underbart mellan dig och mig, jag hade verkligen saknat dig otroligt mycket ,du sa att du hade gjorde de med, men tydligen inte, du hade nog önskat att jag var där en vecka till..
Jag fattar inte hur du kunde, du har inte ens aldrig sagt sådanna vackra saker till mig, aldrig någonsin.
Men till en helt okänd tjej som du sett senast när du var liten så skriver du sådanna saker som jag aldrig har fått höra fast vi varit tillsammans i hela 3 år. Jag vet ej vad jag ska göra du har verkligen sårat mig. Livet känns så meningslöst, du var mitt allt, och jag vet verkligen inte vad som händer efter detta. Jag skulle aldrig göra såhär mot dig, inte ens om jag var ledsen.
Jag hade verkligen insett dem senaste månaderna att jag aldrig behöver vara orolig för att du skulle såra mig så här mycket för du älskade mig, men ack så fel jag hade. Och detta är inte den första gången detta händer, och jag kanske inte borde förlåta dig för detta för att visa att så här gör man fan inte mot mig om man verkligen älskar mig.
Jag är helt förrvirrad, hur mitt liv kunde bli såhär hemskt och depprimerande bara på en dag.
Patetiskt men jag gråter när jag skriver de här egentligen borde inte en enda tår vara värd dig.
Jag fattar inte att du kunde gå så långt.
Och jag skulle ha min första jobbdag efter semestern idag men jag kunde inte, du har verkligen förstört min dag om så inte hela mitt liv, jag vet ej.
Tyvärr kan jag inte gå in på detaljer jag vill bara skriva av mig hur jag egentligen känner.
Förlåt för att jag skiriver de här men de känns som om jag kan inte hålla det inom mig...