Fundersam

Jag var hos mamma och hälsade på i söndags i sund. Jag måste bara få beskriva mina känslor lite om det går. Jag har inte känt dessa känlor på länge när jag varit på besök men i söndags tog jag en promenad med Nelli och gick på "mammas gata" och det bara bubblade upp känslor. Känslor jag glömt, upplevelser jag inte minns längre men som jag gärna vill minnas. Jag gick där med hunden och bara funderade, det är så många gånger jag gått här med henne när jag varit ledsen, glad, besviken, sårad you name it. Hon har alltid varit där när jag varit som mest ledsen och arg under min ungdom, alltid funnits där till hands för att följa med på en promenad och rensa tankarna. Jag funderade också på hur mycket jag egentligen saknar denna lilla by ibland men inte så ofta utan bara ibland vissa stunder när det gått för lång tid sedan jag var på besök. Jag saknar inte några människor därifrån utom min familj men denna by har sin charm i sig. Hur långt du än försöker komma därifrån så kommer du alltid minnas "mammas gata" som en plats för frid och ro. Tankarna har alltid fått vandra fritt. Nu är det mer minnen som kommer upp,vad denna gata och område egentligen betydde och betyder för mig. Nelli har funnits under halva mitt liv. Och under en längre tid har jag liksom glömt bort henne lite hon är ju trots allt min bästa vän och jag är lite ledsen över de. Att jag endå kunnat gjort detta, hon har ju alltid funnits där för mig. Denna känsla av att hon på något sett lyssnade på mig och förstod att jag var ledsen och hon ville bara väl. Hon är gammal men jag hoppas jag har några år kvar med henne för att ta igen de åren jag glömt bort henne. Hon är inte världens bästa hund men hon är ett charmtroll och kommer alltid vara det och jag minns de stunder hon har fått mig att slita av mig håret pågrund av att hon rymt och betett sig ohyfsat men du kan inget göra hon är ju endå bara en hund och förstår inte bättre. Men minnena jag har med henne är obeskrivliga och endast våra...

---

Allt känns så otroligt bra just nu, jag kan inte sluta tänka på det. Att det endå kunde gå så bra för mig efter allt jag gått igenom både gott och ont. Livet känns för tillfället väldigt enkelt och jag ska försöka behålla denna känsla av välbehag ett bra tag till.
Du gör mig så  L y c k l i g .

//a.jylhä


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0