Rensa tankarna

Oaahh vilken natt det varit. Har inte drömt på ett bra tag nu men inatt drömde jag så verklighets troget så jag nästan trodde allt hänt på riktigt.
Jag drömde att jag konforterade dig, jag blev så arg på dig för att du inte fattade att du inte kan behandla mig som någon som du bara hör av dig till när du inte har någon annan att ringa. Du tänker alltid på alla andra men du glömmer bort mig för att jag klarar mig så bra själv. Men min fråga är vart var du när jag behövde dig som mest? 
 
Jag drömde att allt var så självklart, så synligt allt. Alla bitar föll på plats i drömmen, och det var för dig som inget konstigt utan som helt naturligt. Jag vart besviken i drömmen men i verkligheten kanske jag inte vill se de. Att de verkligen är så självklart som i drömmen. 
 
Jag har tänkt mycket på dig i veckan. Vi sågs i helgen men jag fattar inte att du fortfarande kör med samma sak som du alltid gjort. Du försöker få mig att känna mig dålig så jag ska söka mig till dig. Klandrar mig för att jag lever på ett visst sätt. Ett sätt som jag trivs med och som jag inte vill förändra just nu. Du klandrar mig för att det inte är mitt riktiga jag. Vad vet du? Jag var en annan person med dig men idag är jag en mycket bättre människa som inte tar skit från någon. Jag accepterar inte att man uttnyttjar min godhet och omtänksamhet. Men jag kanske uppfattade ditt beteende fel, om fallet var så, så söker du min kontakt på ett otroligt konstigt sätt.
 
En sak som jag funderat väldigt mycket på är en sak som någon sa till mig i helgen. Hur jag ser på saker, och hur jag förväntar mig att de ska utvecklas och om jag trivdes med de. Men sådant här mindfuckar mig, jag hör en sak som sätter sig i huvudet som en jobbig parasit. Varför får de inte vara som de är? Varför måste man sätta en status på allt och alla? Jag vet att det kommer såra någon av oss snart, vem vet jag inte. Men jag orkar inte bry mig. Och jag blir ett hopplöst fall när alla pratar om de, jag vet inte vad jag ska göra, säga eller vad som förväntas av mig. Jag har sagt de förr och kommer hålla fast vid de. Fråga mig inte om du inte bryr dig om mitt välmående, om du bara frågar för din egen räkning då behöver du inte fråga. Då kommer jag aldrig svara ärligt. 
 
På promenad på gamla löprundan. Många minnen som jag blev påmind om.
 
//a.jylhä
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0