Drömmar

Jag drömde om dig härom natten. Vet inte alls varför, har inte tänkte på dig på ett bra tag.
Du har inte funnits i mina drömmar på väääldigt länge så varför just nu. Det var en period då du visade dig i drömmarna regelbundet. I och för sig har jag inte kommit ihåg mina drömmar på ett bra tag. Då jag känt mig trygg de senaste månaderna. Kan vara därför du kommer in och spökar igen då jag känt mig otrygg och osäker den senaste veckan. Vem vet? 
 
Drömmen började i allafall med att jag fått veta att du gjort slut med din flickvän och att du fanns hemma på nygårdsplatån. Jag kommer inte riktigt ihåg hur jag fick veta detta eller varför jag fick veta detta. Men jag minns att jag satt i bilen och körde förbi huset för att vända uppe på vändplan för att sedan stanna vid huset som jag alltid gjorde förr. Sedan knackade jag lite lätt på dörren och klev in i huset. Jag kommer ihåg att i drömmen var jag lite rädd och nervös. Sedan kliver du in i hallen och jag ser dig som du såg ut för 7 år sen. Du såg ut som jag kommer ihåg dig. Du säger inget utan du kom bara fram till mig och kramade mig och jag vet att i drömmen så känner jag mig otroligt stel. Du frågar mig varför är du så stel det är ju jag? Sedan kommer jag inte ihåg något mer från drömmen och jag vet inte om jag vaknade upp då eller fortsatte i drömmarnas värld. Jag har som sagt inte drömt eller tänkt på dig på väldigt länge så varför just nu? Vad försöker mitt undermedvetna säga till mig?
Gaah jag avskyr drömmar som inte pekar på något konkret eller berättar något speciellt eller har någon historia som går att koppla ihop med verkligheten. Speciellt när drömmen handlar om ett hjärnspöke som hemsökt mig i 6 års tid. Varför kan jag inte släppa dig? Jag kommer nog aldrig kunna se tillbaka på hur de tog slut mellan oss och känna mig nöjd med situationen. För hur de tog slut är bara fel de har jag vetat i många år. Vi hade kunnat avsluta de på ett mycket bättre sätt, jag hade kunnat avsluta de på ett bättre sätt. Någon jag alltid kommer ha skuldkänslor mot är just dig. För jag fick aldrig chansen att få prata ut med dig. Prata ut om allt som hände just när vi gjorde slut. Efter att vi gjorde slut försvann du som ett spöke. Jag kunde inte nå dig på några plan. Du bara försvann. Har tänkte många gånger att detta var nog bra då jag inte hade stått där jag står idag. Jag hade varit en helt annan person, jag var en helt annan person med dig. Men de har nog mycket att göra med ålder också. Vi var unga, kära och trodde att vi hade framtiden i varandras händer. Men ack så fel vi båda hade. Jag visste inte då att jag var påväg någon annanstans som du aldrig hade följt med mig till. Eller de hade du kanske? Ingen vet, inte du, inte jag, 
Du är ett järnspöke som jag verkligen vill förvinner. Jag har accepterat att vi fick ett dåligt avslut och jag har accepterat att vi aldrig någonsin kommer ses igen och jag släpper dig. 
Åhh herregud nu förstår jag min dröm. Det var de avslutet jag ville ha som jag väntat på i 6 år. Just den drömmen där du kramar om mig en sista gång. Tack nu kan jag äntligen gå vidare med allt och jag kan släppa alla rädslor som jag hade med dig, jag kan äntligen leva ut min kärlek till en annan människa på de vackraste sättet jag bara kan. Äntligen ge en del av mitt hjärta till en annan människa och förhoppningsvis kommer jag inte bara låna ut den här delen av hjärtat utan jag kan faktiskt ge bort den delen och hålla alla tummar och tår för att någon kommer ta hand om det så bra som du en gång gjorde. Tack för allt du kommer alltid få behålla den delen du tog av mitt hjärta men jag hoppas att någon annan kan fylla ut den här delen som du tagit bättre än du gjorde. Men idag är jag inte längre ledsen och arg på dig för nu har jag fått mitt avslut, mitt farväl av dig och den där sista kramen. Hej då mitt förflutna. Hej då spöket. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0