Järnspöket
Har tänkt på dig för många gånger nu dem senaste dagarna. Så måste få tankarna ut ur systemet. Varför blir jag påmind om dig när jag träffar vänner från förr?
Påmind om hur bra vi hade de det när vi hade de bra. De är rätt komiskt de där att i efterhand endast tänka tillbaka på den tiden med glädje då de faktiskt fanns stunder som var himla mörka i mitt liv då. Men de jag vill minnas från oss idag är de som var bra. Så här kände jag inte för något år sen. Då ville jag bara minnas allt som var dåligt mellan oss.
Kom på mig själv att lyssna på Kent idag och inte vilket album som helst utan "Du & jag döden". Den eran då du och jag var vi, den musiken som påminner mig om oss.
Alltså de kommer ärligt talat stunder då jag bara skulle vilja leta fram ditt nummer och ringa dig. Vet inte vad jag skulle säga förlåt kanske och höra hur du mår. Förlåt för att jag var ung och hjärtekrossad kanske jag skulle säga.
Säga att jag ångrar mig titt som tätt att jag raderade dig ur mitt liv. Att jag tog bort, kastade och raderade allt som påminde om dig.
Att jag raderat allt från våra 3 och halvt år kan jag ångra så himla mycket. Jag raderade 3 och halvt år av mitt liv.
Jag kunde väl ha kunnat spara ett foto allafall? Eller ringen? Nej släng ringen ut genom bilfönstret i full fart. Rakt ner i ett lerigt dike så att den aldrig hittas igen.
Fan jag var förstörd och så himla arg på den tiden. Arg på de mesta. De var bara början på all min ilska som bubblade i mig.
Fast jag tror inte de som hände mellan oss förändrade dig så mycket, eller jag tror inte de? Eller?
Ibland söker jag svar på något som jag kanske inte borde veta,
Ibland blir jag arg på mig själv för att jag aldrig riktigt släpper taget om dig. Minnet om oss.
Ibland ångrar jag att jag inte sett dig på 7 år.
Hade jag fått spola tillbaka tiden till för 7år sen då jag såg dig en sista gång, då hade jag gjort annorlunda. Jag hade nog gjort slut ändå för vi var inte så bra för varandra,
Jag hade inte varit så iskall. Jag hade velat gjort slut på ett okej sätt så jag slapp älta de hela livet.
Jag bär på mycket känslor och konflikter inom mig för att jag gjorde som jag gjorde. Jag behövde fly för att annars hade de varit för jobbigt, annars hade jag känt för mycket. Jag ville inte gå sönder mer, jag låste in mig själv.
Jag kan inte göra något ogjort men jag önskar idag att jag allafall kunde säga förlåt, kunna ha möjligheten att säga förlåt.
Jag glömmer aldrig de sista du sa till mig, jag glömmer aldrig din ilska och besvikelse därför vet jag också att jag aldrig kommer få en chans att säga förlåt. Förlåt.
