Blandade känslor
Gårdagen var underbar. Vi var i Norrköping på Stadium Olympiad = jättestor personalfest för alla butiker i hela Sverige, Finland och Danmark. Vilken stämning det verkligen kan bli, när man samlar allt likadant folk på ett och samma ställe för en heldag med nöjen och dricka. Basket var årets tävling, och jag som är värdelös på basket och kort jämfört med alla andra så var förutsättningarna inte så bra. Jag siktade inte på att få bollen utan jag fick agera "back" och knuffa omkull och störa motståndar laget när de hade bollen. Gick hyfsat bra men man blev ju knuffad omkull ett par ex antal gånger. Det var regnit och det det var kallt men vi stod ut hela dagen.
Kvällen bjöd på många fantastiska överraskningar. Först middag sedan bara fullt ös hela kvällen lång. Sedan började det gå ryckten om att självaste HOFFMAESTRO skulle spela för oss på scen. Och detta fick adrenlinet i kroppen att börja flöda. Och rycktena var sanna Hoffmaestro ställer på scen och öser på för fullt. Efter spelningen så skulle ju så klart man ha ett av deras halsband såklart så fick man ju ett också. Lite kick-ass.
Inte nog med det finns det något bättre än att få umgås med en dumfull Zacke en hel kväll? Jag tror inte de inte för stunden i alla fall. Det finns ingen person som jag saknar vissa stunder så otroligt mycket som jag gör med Zacke. Och dem stunder man får umgås med honom njuter man av.
Tack alla för denna underbara heldag vi är ett underbart gäng som bara klickar från första stund, bättre arbetskamrater får man leta efter. Stadium Södertälje forever.
----
Sedan finns det en sak till. Det är så nära in på skinnet att det gör mig tokig. Så fort jag tänker på det så blir jag besviken och hopplös igen. Hur får jag bort dessa tankar när det är så nära inpå det jag fruktar mest. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra för att orka med, hur jag ska bete mig, vart tycker jag gränsen går? Hur mycket orkar jag med egentligen. Jag vet inte riktigt hur jag tänker ibland och jag vet att jag är dum på samma gång som jag egentigen inte vet och bara är väldigt osäker och rädd. Just för tillfället vet jag inte vad jag ska göra för det gör mig verkligen helt förrvirrad. Det här är så typiskt mig, allt kan vara helt underbart men sedan kommer dessa tankar och drömmar flera nätter i rad och allt känns så hemskt. Och jag känner mig verkligen dum för att jag är så osäker för det ska jag inte behöva vara. Men jag vet verkligen inte vad jag ska göra, känner mig hemsk och jag är inte så mycket till sällskap för tillfället. Känner mig bara otroligt besviken och osäker. Hopplösa jag.
----
Imorgon ska vi göra klart min tatuering så att den blir komplett, något att se fram emot i alla fall. Har fått otroligt mycket beröm för den och jag är otroligt nöjd jag med. Det kan verkligen inte bli bättre med denna.
//a.jylhä
Kvällen bjöd på många fantastiska överraskningar. Först middag sedan bara fullt ös hela kvällen lång. Sedan började det gå ryckten om att självaste HOFFMAESTRO skulle spela för oss på scen. Och detta fick adrenlinet i kroppen att börja flöda. Och rycktena var sanna Hoffmaestro ställer på scen och öser på för fullt. Efter spelningen så skulle ju så klart man ha ett av deras halsband såklart så fick man ju ett också. Lite kick-ass.
Inte nog med det finns det något bättre än att få umgås med en dumfull Zacke en hel kväll? Jag tror inte de inte för stunden i alla fall. Det finns ingen person som jag saknar vissa stunder så otroligt mycket som jag gör med Zacke. Och dem stunder man får umgås med honom njuter man av.
Tack alla för denna underbara heldag vi är ett underbart gäng som bara klickar från första stund, bättre arbetskamrater får man leta efter. Stadium Södertälje forever.
----
Sedan finns det en sak till. Det är så nära in på skinnet att det gör mig tokig. Så fort jag tänker på det så blir jag besviken och hopplös igen. Hur får jag bort dessa tankar när det är så nära inpå det jag fruktar mest. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra för att orka med, hur jag ska bete mig, vart tycker jag gränsen går? Hur mycket orkar jag med egentligen. Jag vet inte riktigt hur jag tänker ibland och jag vet att jag är dum på samma gång som jag egentigen inte vet och bara är väldigt osäker och rädd. Just för tillfället vet jag inte vad jag ska göra för det gör mig verkligen helt förrvirrad. Det här är så typiskt mig, allt kan vara helt underbart men sedan kommer dessa tankar och drömmar flera nätter i rad och allt känns så hemskt. Och jag känner mig verkligen dum för att jag är så osäker för det ska jag inte behöva vara. Men jag vet verkligen inte vad jag ska göra, känner mig hemsk och jag är inte så mycket till sällskap för tillfället. Känner mig bara otroligt besviken och osäker. Hopplösa jag.
----
Imorgon ska vi göra klart min tatuering så att den blir komplett, något att se fram emot i alla fall. Har fått otroligt mycket beröm för den och jag är otroligt nöjd jag med. Det kan verkligen inte bli bättre med denna.
//a.jylhä
Kommentarer
Trackback
