Anna Jylhä

Oaahh vilken natt det varit. Har inte drömt på ett bra tag nu men inatt drömde jag så verklighets troget så jag nästan trodde allt hänt på riktigt.

Jag drömde att jag konforterade dig, jag blev så arg på dig för att du inte fattade att du inte kan behandla mig som någon som du bara hör av dig till när du inte har någon annan att ringa. Du tänker alltid på alla andra men du glömmer bort mig för att jag klarar mig så bra själv. Men min fråga är vart var du när jag behövde dig som mest? 

 

Jag drömde att allt var så självklart, så synligt allt. Alla bitar föll på plats i drömmen, och det var för dig som inget konstigt utan som helt naturligt. Jag vart besviken i drömmen men i verkligheten kanske jag inte vill se de. Att de verkligen är så självklart som i drömmen. 

 

Jag har tänkt mycket på dig i veckan. Vi sågs i helgen men jag fattar inte att du fortfarande kör med samma sak som du alltid gjort. Du försöker få mig att känna mig dålig så jag ska söka mig till dig. Klandrar mig för att jag lever på ett visst sätt. Ett sätt som jag trivs med och som jag inte vill förändra just nu. Du klandrar mig för att det inte är mitt riktiga jag. Vad vet du? Jag var en annan person med dig men idag är jag en mycket bättre människa som inte tar skit från någon. Jag accepterar inte att man uttnyttjar min godhet och omtänksamhet. Men jag kanske uppfattade ditt beteende fel, om fallet var så, så söker du min kontakt på ett otroligt konstigt sätt.

 

En sak som jag funderat väldigt mycket på är en sak som någon sa till mig i helgen. Hur jag ser på saker, och hur jag förväntar mig att de ska utvecklas och om jag trivdes med de. Men sådant här mindfuckar mig, jag hör en sak som sätter sig i huvudet som en jobbig parasit. Varför får de inte vara som de är? Varför måste man sätta en status på allt och alla? Jag vet att det kommer såra någon av oss snart, vem vet jag inte. Men jag orkar inte bry mig. Och jag blir ett hopplöst fall när alla pratar om de, jag vet inte vad jag ska göra, säga eller vad som förväntas av mig. Jag har sagt de förr och kommer hålla fast vid de. Fråga mig inte om du inte bryr dig om mitt välmående, om du bara frågar för din egen räkning då behöver du inte fråga. Då kommer jag aldrig svara ärligt. 

 

 

Nedan text kan vara en av de finaste och en av de texterna jag alltid kommer minnas. Det är så sant som det står. Att man aldrig kan hitta någon som aldrig varit med någon annan och att framtiden inte alltid är säker. Men en sak är säker försök inte förändra någon till något som denna inte är och framför allt såra aldrig denna person. För denna personen ger antagligen bort en viktig del av sitt hjärta som du måste ta hand om. Om denna personen gör dig glad håll hårt i denne för man vet aldrig när man får sådan glädje av någon speciell igen.

 

Idag så hittade ett klipp på när massor av människor hoppar från klippor i Hawaii. 

Bara man tittar på videon så längtar man långt långt bort. Och man vill bara ha den där pirret i magen precis innan man ska hoppa från en allt för hög klippa. 

Dessutom så är låten i videon helt underbar också så jag kollade upp de som sjunger. 

Radical Something heter de som sjunger. De har gjort några riktigt bra låtar märker jag när jag lyssnar på de.

Underbart med nya musik.

Kolla på länken nedan!

 

 

//a.jylhä

 

 

Sprunigt milen idag igen. Fick en pik att jag inte skulle springa slut på mig själv idag för att jag skulle orka springa på innebandyn imorgon. Härliga kollegor. Innebandyn är det viktigaste såklart. Men beach 2013 är rätt viktigt de med för att inte behöva stå i vassen och gömma mig.

Men har laddat ikvällen med middag och kokosbollar. Fast kokosbollarna blev sådär, de var goda men de gick inte att göra till bollar så Jonis och jag fick nästan äta ur bunken.

Helgen närmar sig med stormsteg och nu har ännu en vecka snart gått, en vecka då vi fått ännu mera snö på backen. Jag som många andra trodde ju att våren var på väg. 

Men detta berör mig inte så mycket, snön, för jag har någon slags härlig känsla i hela kroppen, haft de hela veckan. Misstänker att de kan vara för att de går sjukt bra på jobbet och med träningen och jag börjar se resultat både när de gäller prestation och på kroppen framför allt. Allt känns så mycket fastare och fastare ska de bli.

Blir så sjukt nöjd när jag ser resultat för mitt slit. Måste vara träningen som gör att jag är så pigg och glad.

Hey there good looking. 

 

 

Vilken resa. Detta var verkligen de bästa jag gjort och som hänt på hela vintern. Ärligt.

Jag är sjukt imponerad över mig själv när det gäller snowboard åkningen. Tidigare år har jag förklarat min åkning som att jag tar mig fram i backen.

Men den här resan har gjort att jag kan säga att jag åker bra. Och kan ta mig an de flesta backarna utan rädsla. Rädslan har helt enkelt släppt och det är mer spännande att ta sig an en svårare backe.

Känslan var som när man var nykär, det pirrade i hela kroppen och varje gång man stod på toppen så var det en tävling med sig själv hur fort man kunde komma ner. Vilken hastighet kunde jag uppnå, fanns inga gränser. 

Jag har endå inte åkt på 2 år och trodde att det skulle gå rätt dåligt men de sitter i kroppen. Det är som att cykla. Du glömmer aldrig bort tekniken när du väl har lärt dig den. Och jag kan lova nu har jag äntligen lärt mig den och vill bara ha mer åkning och högre hastigheter och brantare backar. 

Utöver åkningen så var de en välbehövlig resa också. Och jag hade nog inte kunna åkt med en bättre person än Emily. Vi hade planerat och sett framför oss hur de skulle bli. Men de vart helt annorlunda och det kanske var bra. För det var en otroligt värd resa. 

Två dagar av kanon åkning med sol och någon minusgrad så var humöret på topp. Kvällarna tillbringade vi med de mest speciella och roliga människorna. Man känner sig alltid välkommen när man hälsar på där uppe. De känns som att alla säsongare är en enda stor familj.

Jag har börjat fundera på riktigt om man kanske skulle göra en säsong i Sälen, då de som har gjort de säger att det är något av de bästa de någonsin gjort. 

Och till hösten kan faktiskt vara ett ypperligt tillfälle att göra det. Vore sjukt kul att testa på något annat. Leva på ett annat sätt och jobba på ett annat sätt. Men frågan är om man vågar? Ja de är klart jag gör. Ingen kommer ihåg en fegis. Frågan är bara hur? Vad ska jag göra med lägenheten eller med mina odjur framför allt.

Men jag har ju som sagt en hel sommar att fundera på de, det kanske kommer något annat i min väg som får mig att ändra mig och börja fundera annorlunda. Det händer mycket just nu och allt är möjligt eller omöjligt. Huvudsaken är att hålla alla dörrar öppna och se vilken av dörrarna som verkar mest intressant.

Har du något förslag vad jag kan göra med min ständiga rastlöshet ge mig gärna förslaget på vad jag kan göra. Känns som att hur mycket intressen jag än skaffar mig eller hur mycket tid jag spenderar med vännerna så är jag fortfarande skapligt rastlös. Sådana här resor får mig lugn ett tag men jag vet att det kommer snart igen rastlösheten. Som om jag hela tiden vill göra något mer, ta stegen som jag aldrig tagit. Förändra något hela tiden, förändringarna kan vara små men för mig märks de. Och jag söker hela tiden det bästa för mig. Söker efter något att förändra i mitt liv. Vill aldrig känna mig tillfreds med något för då vet jag också att jag tröttnat. Och då kommer jag söka mig vidare. Därför tänker jag suga musten ur denna lilla stad tills jag drar mig vidare till nya utmaningar. Jag har sommaren på mig. Datumet är satt till hösten. 

 

Stundens låt: Nightmares - Billie The Vision & The Dancers

 

 

Ännu en helg har gått och måste säga att denna också har varit helt fantastisk. Det är så synd att helgerna är så korta men man får utnyttja den lediga tiden man får för att få ut så mycket som möjligt av dina närmaste. 

I fredags vart det promenad och film, precis det som behövdes den fredagen. I lördags var det jobb för att sedan åka hemåt för att fixa i ordning sig för att dra ut på galej. Härlig kväll på många sätt och vis. Med många skratt och mycket uppskattning. Du blir en så mycket bättre människa när du umgås med de närmaste vännerna som får dig att må bra. 

Idag var det dock lite svårt att kliva upp ur sängen men till slut fick jag rycka upp mig själv för att inte slösa bort ännu en söndag pågrund av slöhet.

Solen sken utanför fönstret så vi bestämde oss för att ta en promenad i det härliga vädret.

Vi gick ner till hamnen och bara satt på bryggan och njöt. Och tänkte på att livet är bra härligt ibland. Det går väldigt mycket upp och ner men bara man vet om att det kan bli bättre så orkar man le och njuta. Och se tillbaka på sådana dagar som just idag. Något som jag uppskattar just nu är alla påhitt som vi hittar på. Vi trivs otroligt bra i varandras sällskap. Vi kompletterar varandra på ett sjukt sätt som får alla oss att må bra. Jag uppskattar verkligen de stunderna som jag får umgås med mina pojkar. I veckorna hinns de knappt med men varje ledig stund vill jag just bara vara i deras närhet. De får mig att le och skratta så jag gråter, de tar med mig på sjuka äventyr och de förgyller mina dagar på ett bra sätt.

Detta är ett forum där jag kan vara sjukt ärlig i utan att bli dömd för något jag säger eller gör. Precis som jag vill ha de, precis som jag behöver ha de.

Sommaren kommer bli ett av de mest spännande äventyren någonsin. Jag längtar till de så sjukt mycket. 

 

Tack för mig och nu ser jag fram emot veckan som kommer. På onsdag åker vi till Sälen jag och min tjej för att åka lite bräda och njuta av bra människor. 

Bilder från helgen: 

 

 

//a.jylhä

Hur ska jag börja? 

Jag är rätt svår att förstå sig på, alltså jag gömmer mig bakom ett leende oftast och jag vill inte visa känslor för någon. Och framför allt inte ta tag i känslorna om jag känner mig rädd.

Jag vet att jag sårar dig sjukt mycket när jag inte svara på dina meddelanden eller inte ger något livstecken till dig, men jag vet inte hur jag ska ta tag i de. Jag är rädd för att gråta, för jag vet att jag kommer gråta. Jag hatar att gråta. De som hände över jul var inte alls meningen, men de fick inte mig att hoppas på julen mer direkt. 

Jag vill inte att det ska göra så ont igen och jag vet att jag gör fel när jag inte hör av mig men jag vet inte vad jag ska säga. Ska jag be om ursäkt till dig för att jag inte mådde så bra just då? Att jag inte ville fira julen som du vet att jag avskyr men endå så skulle du tvinga mig till bristningsgränsen. Att du inte alls tänkte på mina känslor efter allt dåligt som hände under hösten. Att du bara inte accepterade att jag var där hemma hos er. 

Istället skulle du börja dra upp saker som jag helst av allt vill glömma för all framtid, gräva ner, trampa på, gömma, aldrig ta fram.

Du tog fram ett sådant hat i mig så jag inte kan fatta de ens själv. Vet du varför? för att du inte såg att jag din egen dotter inte mådde så bra just då. Om du bara hade sett de och stöttat mig istället så hade de aldrig blivit såhär. Alla kan få må dåligt ibland man kan inte tvinga någon till att le och vara glad. Det är de du måste förstå att jag kommer inte berätta för dig vad som tynger mitt hjärta och mina tankar om du inte låter mig berätta det själv utan press. 

Jag är rädd för att komma någon nära, arg på mig själv för att jag blivit sånn här. Håller alltid ett behagligt avstånd för mig själv så jag är säker på att ingen ser in i mitt hjärta och har chansen att hugga.

Det är min mur, min försvarsmekanism. De finns få männsikor som har hoppat över denna mur, och jag tänker inte släppa över någon i onödan. 

Det är det här du måste förstå att jag brottas med detta problem dagligen. Att inte komma andra människor för nära. Att jag kan bli ledsen över att jag beter mig så här ibland för jag vet att jag säkert förlorat många chanser pågrund av att jag är så sluten och som om jag döljer en hemlighet hela tiden. Och ja jag döljer en hemlighet som endast få människor vet om, så få att jag kan räkna de på en hand. Du vet också om denna hemlighet som jag vill glömma men du vill inte glömma de, utan du tjatar om det hela tiden. Jag har hört de hundra gånger från dig och jag orkar inte höra på de mer. Du förstår inte att du bara sårar oss när du tjatar om de. Jag är inte din psykolog och du kanske vill prata om de men jag vill verkligen dra upp de.

Jag saknar dig, jag säger de här och nu, de kanske inte hjälper dig just nu men nu vet du allafall att jag tänker på dig. 

Sedan saknar jag Pappa otroligt mycket, ibland känns de som om du inte heller bryr dig. Visst jag är en stor flcika nu och jag klarar mig själv. Men ibland vill jag bara vara "pappas lilla flicka" som förr. 

Du är verkligen för långt bort. Jag börjar inse de nu. Jag har inte hört din röst på 6 månader, jag har fått ca 2 meddelanden i månaden av dig. Jag saknar dig otroligt mycket. Bara få se din bil svänga upp på gatan och se dig sitta i bilen med en cigg i munnen och solglasögonen på. Den känslan är oslagbar. Att jag idag kan vara så otroligt stolt över dig. Stolt över att du är min pappa.

 

Det jag vill säga med de här inlägget är att jag är inte hård som sten. Jag har en mjuk sida men som jag inte alltid visar. Jag hatar att gråta för då vet man verkligen att det gör ont. Jag saknar min familj väldigt mycket och jag vill bara ha dig nära. 

 

//a.jylhä

Snälla jag hoppas jag kan få sova inatt. 

De senaste nätterna har jag bara drömt om människor som försvinner i min omgivning. Jag letar och letar men hittar inte de igen. Samma drömmar hela tiden. Det börjar med att alla är samlade för att i nästa stund så märker jag att någon är borta, det är oftast samma personer. Personer som jag tänker mycket på och som ger mig livsglädje. Varför ska just dessa personerna försvinna i drömmarna? Jag kan verka på topp på morgonen men jag döljer att jag drömt dessa drömmar igen för att undvika frågor. 

Vaknat varje morgon den senaste veckan av ha lite smått ont i magen. 

Men jag förstår mig inte på dessa mardrömmar, jag mår bättre än på länge men endå så kommer de.

Men brukar oftast drömma dessa återkommande drömmar när det håller på att hända något, det kan vara en förändring, ett nytt tankesätt eller bara att jag brottas med de beslut jag tar på dagarna i drömmarna.

Just nu är en tid då jag är sjukt besämd och står för vad jag lovar eller säger. Nästan så jag kan gå på nerverna på folk för att jag är så bestämd.

Baah jag vill bara få sova ut, hinner aldrig vila upp mig. Antingen är det jobb eller så är man uppbokad för bravader tidigt på morgonen. Inte en lugn stund känns de som. 

Borde gå till en drömtydare för de här är inte första gången jag drömmer liknande drömmar varje natt under en längre period. Hade de bara hänt då och då så skulle man kunna leva med de. Men nu känns de som om de börjar bli outhärdligt. Fan låt mig vara och låt mig få behålla dessa värdefulla personerna i mina drömmar på ett bra sätt.

 

 

Helgen som varit kan bara beskrivas med ett ord. Magisk.

Den startade i fredags med ett sjukt bra humör och en jättemysig dejt hemma hos mig med min tjej. Sedan vart det en otippad utekväll. Med ett galet humör så var vi oslagbara.

Mina kära vänner ni gör mig så glad och i erat sällskap är jag som bäst.

I lördags var det inflyttningsfest och ännu mer galenskaper. Jag drack absolut för mycket för mitt eget bästa. Inget stopp. Shot efter shot slank ner och jag kanske inte tog de bästa besluten i det tillståndet men man lever ju bara en gång.

 

Trots allt så var detta ännu en otroligt bra kväll. 

Jag har insett att jag behöver inte ha relationer i mitt liv som inte är ömsesidiga, vill du vara min vän så kommer jag aldrig svika dig. 

Tänker du bara utnyttja min vänlighet och omtänksamhet så är du inte värd min uppmärksamhet och detta gäller i alla relationer. Familj som vänner, 

Jag förlåter väldigt lätt då jag ser bra saker i alla. Alla har vi våra mindre bra sidor och ingen behöver klandras för att man gör misstag. Det är bara att resa sig upp igen och jag lovar dig att jag kommer stå vid din sida i vått och torrt om du visar mig en del av ditt hjärta. 

Vänner ställer upp på varandra i vått och torrt, vänner finns bara där, vänner ger dig den kärlek du behöver men framför allt så får de dig att le. 

Jag längtar så sjukt mycket till att vi kommer iväg lite. Visst de blir inte långt men de blir ett avbrott från vardagen och det behövs verkligen. Snart så, bara 10 dagar kvar. 

 

Här kommer lite bilder från helgen:

 

 

//a.jylhä

 

Låten i huvudet: Recover - CHVRCHES

 

 

Hej Mars månad!

Äntligen vänder de om man kollar på vad stjärnorna spår. Frågan är bara vem du är som är söt och kärleksfull som jag ska träffa. Ska bli spännande att träffa dig. Ge mig mer passion!

Visst man ska inte ta de här på fullaste allvar de vet jag med men leka med tanken är rätt kul.

Ha en underbar månad alla Jungfrus, nu vänder de.

 

"Månadshoroskop - mars 2013

För din del handlar månaden nästan uteslutande om relationer, och du tillbringar mycket tid med att reda ut missförstånd eller försöka att tråckla dig ur situationer där du känner dig komprometterad eller svag i förhållande till andra. Men hemligheten bakom partnerskap just nu är att det kvittar lika om ni är överens eller oense. Om du befinner dig i ett beroendeförhållande till någon, så kan du vara säker på att det är ömsesidigt, och i själva verket kompenserar ni för varandras brister vilket genererar en fördelaktig kreativ spänning.

Om du reser under månaden, gör du klokast i att inte göra så mycket väsen av dig och vara beredd på att behöva anpassa dina planer i den händelse en kaotisk situation uppstår och ställer all organisation på huvudet. Det finns en stark sannolikhet för att du träffar en mycket söt och kärleksfull person tidigt under mars månad, som har något viktigt att lära dig om kommunikation. Detta är också en underbar tid om du bemödar dig om att tillägna dig intuitiva färdigheter på kreativa områden som film och musik.

Sådana färdigheter kan också gynna sig såväl psykologiskt som andligt. När Jungfruns planet - Merkurius - vänder direkt den 17:e mars, kommer du äntligen att så sakteliga kunna implementera dina planer och idéer. Svåra läxor måste läras, men dina idéer kommer att tas på allvar. Känslomässigt kan du se fram emot en passionerad och intensiv tid, som också kan bli riktigt spännande."

//.a.jylhä