iMessage

Lycka


Hug

Ibland känns de verkligen så, och just ikväll är en sådan kväll.


Soffan inatt

Inatt sover jag i soffan, och såklart så ska båda pojkarna vara med.
Ibland fattar de exakt vad som behövs om man känner sig lite nere och inte inte mår på topp.
Då finns de bara där väldigt väldigt nära.
Just nu känns de som min mage vänder sig upp och ner samtidigt som kramperna kommer och går, plus glöm inte illamåendet. Men de är de värt för att få ligga såhär nära lite värme och mys.
#bestfriends #finnsalltiddär


Home sweet home

Det är sjukt vad jag kan slappna av i min lägenhet, jag trivs så otroligt bra.
Jag trivs med hur det ser ut, jag trivs med mina möbler och jag trivs framförallt med att kunna bestämma min egen stil i hemmet.
Det var länge sedan jag kände den här känslan.
Tänk dig tanken att bara tända ljus i hela lägenheten, sätta dig i soffan med datorn (tv:n på i bakgrunden), ladda ner någon bra film och bara njuta av att du är hemma?
Visst låter de härligt, jag ska berätta en hemlighet, de är helt underbart!
Det är rätt kaos i tankarna just nu, mycket pågrund av jobbet men förhoppningsvis löser det sig inom några dagar. En dag i taget sa vi, och det är vad jag försöker göra just nu, ta en dag i taget och försöka att inte tänka så mycket.
Det finns en mening med allt, det finns ett syfte med det mesta du gör och som folk gör för/mot dig.
Det enda som saknas ikväll är någon att hålla om, just någon speciell.
//a.jylhä
 

Sista veckan

Sista veckan, jag avvecklar mig själv, what to do? What to do?


Keps-modell

Vi fick en ny keps på jobbet igår, så jag alias linslus tvingade våran fotograf att fota mig med den på.
Keps är inte min grej men bilden vart cool.
Så om kepsen tilltalar dig så kan du köpa den på stadium.se nästa vecka!
//a.jylhä
#newera #la #losangeles #kings


Last days of summer

Idag är antagligen en av de sista dagarna då man kan ha shorts på sig på jobbet.
Bäst och slå till stort och köra på ett par vita!
//a.jylhä


Punkt

Inte ens Capten America kan muntra upp mig.
Fan känns som att den här helgen inte kommer bli så lyckad. Har ingen lust till något alls längre, känner mig bara less och rätt trött på att vara osäker mest hela tiden.
Att inte vissa människor kan förstå fast man säger de i stort sett rakt ut, inte ens då, betyder de att de inte vill förstå?
Att de förstår men ignorerar,?
Jag vet inte och jag tröttnar då, fan om inte någon kan ge mig stöd när jsg behöver de vad är det för mening då?
Jag hade sett fram emot de, men sen finns de människor som verkar se de på ett helt annat sätt, typ som att de kvittar, kul start på helgen va?!
Nog sagt, hoppas på mer uppskattning imorgon, tänker inte be om de rakt ut en gång till, jag vill att de kommer från hjärtat, och enbart hjärtat för jag märker direkt när de inte gör de, då skiter jag i de hellre för jag blir så jäkla osäker.
Känner mig rätt ouppskattad just nu bara och kände att jag behövde skriva av mig,
Jag tänker inte hoppas på någon eller något mer, de blir bara fail i slutändan iallafall känns de som...

//a.jylhä


Livssituationen

Vart ska jag börja?
 
De som inte vet, jag har fått ett nytt jobb på kontoret. Jag ska börja jobba som inköpsassistent. 
Det ska bli riktigt spännande och ännu en lärdom som jag kommer ha otroligt stor nytta av i framtiden tror jag. 
Men det är med lite sorg i hjärtat som jag byter avdelning.
Jag älskar "mediarummet", vi är som en liten familj, vi tar hand om varandra, vi bryr oss om den som gråter, vi stöttar den som har det svårt och vi klickar alla med varandra. 
Det är rätt unikt att en sådan grupp med så otroligt olika människor i olika livssituationer går ihop så otroligt bra. 
Vi är en grupp som de flesta gillar skarpt. Vi är "doers", har du något du behöver hjälp med så hjälper vi dig med glädje då vi vet att de kommer lyftas en tyngd från dina axlar. Så känner iallafall jag. 
Jag kan ha vadat i skiten i flera dagar och det känns som att om man får en till uppgift så kommer man snubbla och ramla. Men när jag ser att någon kan behöva min hjälp, så hjälper jag och löser uppgiften med ett leende. För jag vet att detta ger så mycket mer till den jag hjälper. Plus jag får en kick av de att lösa problemet.
I framtiden vet jag inte alls vad som händer, om ett halvår står jag antagligen i samma situation igen som jag stod i för en månad sen. Jag håller bara tummarna för att min önskning går i uppfyllelse då.
 
Just nu på jobbet känns det som om jag skulle behöva klona mig själv minst tre gånger. Jag har kännt i någon dag nu att jag verkligen vadat i skiten. Men idag var en sådan dag då det flöt på otroligt bra, allt klickade och löste sig.
Och ett leende som jag nästan glömt bort fick mig att tänka tillbaka på det förflutna. Det där leendet känner jag igen på långa vägar, det ger så otroligt mycket värme. Får mig att le inombords och tacka för att just jag får det där leendet för det var det som förändrade hela våren för mig. Till något otroligt bra. 
Jag skrev i ett brev till Sandra för ett tag sedan att det alltid kommer något bra ur det dåliga, att det alltid finns något possitivt. Man kanske inte alltid märker det "braiga" just när det händer, men när man väl ser tillbaka så vet man exakt när det "braiga" hände och jag är tacksam för denna våren.
För jag hade aldrig träffat dig. Du som får mig att le bara av ett sms, du som får mig att skratta och du som låter mig vara mig själv. De senaste veckorna har varit något väldigt speciellt för mig. Det hade aldrig hänt om jag inte vågat ta steget in i mitt eget liv. Mitt liv som jag ville leva på mitt sätt, 
Jag är så otroligt tacksam för att jag vågade och att jag kände efter på riktigt och verkligen kände att det inte kändes bra som det var just då. Då visste jag inte att det skulle lösa sig så bra som det endå gjort. 
Varje dag är en ny dag för mig och jag lever inte för framtiden utan jag lever idag som jag borde ha börjat gjort för länge sedan. För det här får mig att må otroligt bra. Jag har en pirrig känsla i kroppen inför varje morgondag. En good feeling känsla som jag aldrig vill släppa. 
 
//a.jylhä
 

iMessage

Efter helgens bravader


Funderingar

Att sakna någon kan vara något av de bästa och det sämsta som finns på samma gång.
Det bästa pågrund av att du längtar efter denna person så mycket så du går och ler för dig själv när du tänker på han/hon i stort sett hela tiden.
Det sämsta då du inte kan vara där för just honom/henne när denne kanske som mest skulle behöva en dos av just dig. Och ibland kan de göra ont att sakna någon för mycket, som till exempel de gångerna då man själv inser att idag hade jag verkligen behövt en rejäl dos av just denna speciella person som du saknar.
Varför ska de vara så svårt att ha ett mellan ting mellan sakna och sakna för mycket?
Måste man bestämma varje gång man skiljs åt när man ska ses nästa gång så man har något att se fram emot?
Eller blir de mer spännande och pirrig när man bara bestämmer sig för att: just idag vill jag träffa han/hon så då ser man till och gör de?
Jag vet inte vad som är bäst, men jag vet en sak att jag blir glad när du säger att du saknar mig. Det gör min dag komplett.
Ömsesidiga känslor övervinner allt!


iMessage

Härlig konversation jag och Sandra hade här om morgonen

 


Love life, dont't give up

Possitiva tankar idag


Negativa tankar smyger in

Nu kommer de titt som tätt, smyger de nära inpå skinnet, obehagligt nära.
Oron, rädslan och negativiteten.
Varför? Som vanligt när det händer finns det ingen speciell anledning utan de bara kommer och får en att må sådär obehagligt.
Allt blir negativt, alla drömmar blir omöjliga, alla förhoppningar rasar och allt snällt någon någonsin sagt till en är som bortglömt.
De som brukar få en att bli glad märks knappt, 
Jag tror den stora oron beror på jobbet, ska jag hinna med allt på tre veckor innan jag slutar, ska jag ha lugnet i mig när jag väl slutat och lämna de arbetsuppgifterna bakom mig för att kunna helhjärtat ägna mig åt mina nya arbetsuppgifter de jag kommer göra 6 månader framåt?
 
I detta läget är det bästa att tänka att de kommer lösa sig. Jag måste vara lite optimistisk, de jag är som sämst på att vara om jag inte har riktig fakta. 
Fakta gör mig säker, fakta får mig att våga.
Och det är allt det handlar om för att jag vill göra det bästa av allt, aldrig lämna något halvgjort.
Mer possitiva tankar imorgon, imorgon tänker jag fota lite och boosta egot lite, och tänka att det kommer lösa sig jag lovar. 

//a.jylhä

iMessage

Härmed utser jag mig själv till Plutten.
Fick ett sms av Sandra och ett av Emma.
<3


iMessage

Värmer


Ännu en klocka

Jag som är en sådan prylnörd var nyss och surfade på ThinkGeek.com och hittade denna otroligt häftiga klocka.
Tänk att få alla dina sms och samtal noterade i klockan, som en sökare.
Nackdelen med den är att den endast funkar med Android och Blackberry.
Så får hoppas någon samarbetspartner tar fram en sådan till iPhonen också, då köper jag en direkt.
 
Här nedan har du adressen där du kan köpa den om du såklart har Android eller Blackberry lur.
http://www.thinkgeek.com/product/ed93/
 
 
//a.jylhä

Främling

Pontus med P


Glöm aldrig bort att du är speciell

Nu börjar tankarna flöda igen.
Det är lika bra att skriva om det just i denna stund.
Ett konstaterande efter mitt samtal med S idag, 
Ge aldrig bort ditt hjärta till någon som ändå inte tänker ta hand om det, det finns för många rötägg som kommer utnyttja just dig bara för att du är så underbar och speciell på alla sätt.
 
Du kan inte lista ut dessa rötägg i början för de döljer det otroligt bra, de får dig att må otroligt bra,
Men sedan raserar de allt. Till vilket pris? Jo, priset på ditt hjärta som är olidligt högt. 
Det kan vara en händelse eller så kan de vara flera små som mindfuckar dig.
Hur ska man då veta att man verkligen kan lita på någon? De finns inget bra svar på detta, för som sagt rötäggen maskerar sig otroligt bra i början.
De får dig att känna dig som om du var den enda, the one and only, på ett förbaskat fult sätt.
Visst att man inte kan vara världens ängel till alla, men jag fattar inte hur man kan såra någon som man säger att man bryr sig om. 
Någon som visar och säger att den bryr sig om dig, för att i nästa sekund glömma dig som luft. Känslan man känner då är tomhet. Du är sårad och känner ingen tillit alls. Men det viktigaste i dessa situationerna är att tänka, den som har sårat dig med mening är inte värd dig för något pris alls. Du är övermäktig dessa människor som kommer i din väg och sårar antingen dig eller dina närmaste. Du är för underbar och speciell för att ta den skit som rötäggen försöker sälja tillbaka till dig.
 
Du vet exakt när de händer, när förtroendet är borta, borta med vinden. Och en sak har jag lärt mig på mina snart dryga 23 år, ett förtroende som är raserat en gång kommer aldrig gå att bygga upp igen. 
Du kan försöka bygga förtroendet men det kommer finnas så många järnspöken som förstör varje situation.
Visst att männsikor kan ändra på sig men dessa människor är få och väldigt sällsynta. 
Om jag uppfann något någonsin i mitt liv så skulle det vara ett verktyg för underbara människor som kunde känna av rötägg från första stund. Då skulle man aldrig behöva slösa massa tid på människor som ändå inte tänker ge dig något av värde tillbaka. Inte tänker ta hand om ditt hjärta som är så skört och sårbart så fort de kommer tät intill det. 
Det sårar att se de hända till någon som står dig otroligt nära, någon som aldrig i hela livet skulle behandla någon ens i närheten så illa. Någon som har världens varmaste hjärta. Någon som skulle ge allt för att aldrig mer behöva bli sårad, någon som har världens underbaraste leende, någon som får dig att orka med dina jobbigaste dagar, någon som tänker mer på andra än sig själv.
De här är en person som du aldrig i hela ditt liv får förlora, du måste hålla hårt i denna personen, hålla denna person tät intill ditt hjärta, de här är en person som kommer förlåta dig för dina mindre bra dagar och kommer ge dig glädje hela livet ut. Släpp aldrig henne!!!!

//a.jylhä
 
 
 

Längtan hem

Vi har varit i Finland i tre dagar och jag längtar ärligt talat redan hem. 
Visst att syster och jag har de bättre dagarna i våra liv, men hem är alltid hem.
Hem till min underbara kusin, hem till mina vänner, hem till stormen, 
Satan vilken längtan jag får ju mer jag tänker på de,
 
Pau och jag har de otroligt bra, får allt serverat, får träffa våran far och njuter helt enkelt till fullo av Finland.
Många skratt kan jag lova att de blir när hon och jag är med varandra. Samma dåliga humor och samma "dryga" sätt att vara, lite halvstroppiga sådär, men de är roande
Jag har fått mig en egen privat fotograf och jag ska lära henne allt jag kan!
Vi har tagit ett antal snygga bilder än så länge, kommer lägga upp de här inom snar framtid, så fort jag orkar..
Nedan är en av bilderna, och yes jag är faktiskt sådär brun just nu, tacka Öland som sagt för de.

"breathing you in when i want you out"
 
//a.jylhä

Finland

En liten dagstur med pappa och syster till Kokkola och stranden vid Ohtokari, Underbart, bara två dagar kvar till vi får åka hem, känslan av att vara i hemtrakterna igen är obeskrivbar, som de mesta känslorna just nu..


RSS 2.0