Funderingar om livssituationen.

Jag bara måste få berätta hur glad jag är just för tillfället. Hur nöjd jag är med livssituationen.
På jobbet flyter dagarna förbi och jag älskar det. Jag känner att det är verkligen här jag hör hemma, här jag ska jobba, jag ska jobba med att hjälpa människor leta efter det dem söker. Jag får sådana kickar av att se kunden nöjd och gå glad ut ur butiken för att jag hjälpt denne med det denne behövde hjälp med.
För några månader trodde jag att jag tröttnat på mitt arbete och att jag kanske borde söka mig vidare till något annat. Men jag inser idag att det ska jag absolut inte göra, för jag brinner för detta arbete och jag skulle inte kunna vara utan att hjälpa kunder med deras ärenden till butiken. Visst är det tråkigt att Zacke inte är med och får uppleva denna underbara "julhandel" med mig, men jag saknar dig massor...

Överlag så känns min livssituation väldigt bra. Jag har inte ägnat en enda minut åt att ångra besluten jag tog för några månader sen, som fick mig att träffa dessa underbara nya vänner. Som stöttat mig och varit mitt bollplank under hela den här tiden. Beslutet om att flytta till Nyköping och bara lämna alla falska människor bakom mig. Börja ett nytt liv med nya förväntningar och en N y  F r a m t i d.
Besluten som förändrade hela mitt liv, fick mig att bli en helt annan människa som jag inte ens själv känner igen vissa stunder. Jag känner att jag har fått börja leva mitt eget liv, ta mina egna beslut och känna mig helt fri. Friheten är någon man måste ta vara på när man kan. Så fort du träffar någon så har denna frihet minskat en aning. Alla behöver vi frihet ibland, jag behöver det otroligt mycket. Idag uppskattar jag friheten otroligt mycket, jag uppskattade den förut också men jag visste inte att jag hade så mycket frihet som jag hade. Det inser jag idag.

Det känns som att historien upprepar sig. Vad ska jag göra? Sluta bry mig och bara gå min väg? Göra det jag inte gjorde senast. Jag vet verkligen inte. Eller ska jag fortsätta vara iskall? Jag vill bara visa mitt riktiga jag, jag inser att om jag inte gör det så kommer jag ta tre steg bakåt hela tiden. Men hur ska jag våga när jag känner mig så osäker, så rädd för att bli sårad? Det finns inget sätt att komma över denna räddsla. När jag visar vem mitt riktiga JAG är så är jag som mest sårbar. Men jag är nog en ganska bra människa endå, jag bryr mig hellre om mina vänner än om mig själv. Så länge mina vänner har det bra då mår jag bra. Jag har väldigt svårt att lita på människor, det har vi nog alla. Men jag ser en godhet i en människa först sedan ser jag ett tecken och då har jag bestämt mig att denna person är antingen oärlig eller ärlig mot mig. Men på den senaste tiden har jag inte kunnat se detta. Utan jag får gissa och utmana ödet. Dem människor som jag ser ärligheten igenom direkt känner jag en koppling till. Dessa människor är oftast väldigt ärliga med allt, om de så gäller om maten var god, eller om hur personen känner inför vissa saker. Dessa personerna har något som jag vill ha, säkerhet, så jag dras till dem och önskar jag vore mer som dem. Visst att jag är ärlig överlag, om jag känner att något är fel så säger jag det. Men jag säger det med osäkerhet som om jag tror att jag alltid har fel. Dessa personer som är ärliga bryr sig inte om konsikvenserna utan de gör och de är sig själva. Jag vill verkligen vara som dem. Men jag kommer aldrig hoppa om ingen tar emot mig. Jag kommer blomstra och mjukna upp men det är en process, en process mellan mitt ego och mig. Men denna process kommer bara hända om jag känner mig säker med det jag gör och känner...

Den 8-11 Januari tänkte jag åka till Sälen och hälsa på min underbara vän Zacke. Jag behöver verkligen flera timmar med "Zacke-tid" bara få vara med dig. För du är en person som får mig att känna mig säker. Jag kan säga vad som helst till dig eller göra vad som helst och inte bry mig om konsikvenserna för jag vet att du alltid kommer stå vid min sida vad som än händer eller sker i framtiden. Jag behöver verkligen tid med dig, då kan jag vara mig själv, och inte behöva vara rädd för vad du ska tycka. Du har sett dem flesta sidorna hos mig som få människor har sett, du har sett mig ledsen, besviken, glad, lycklig, arg ,you name it. Du har verkligen fått mig att blomstra. Och din vänskap gör att jag får styrka och förväntningar att leva mitt liv som jag vill och vilja se ljust på framtiden. Du är en förebild. Den vänskapen och lyckan jag känner för dig Zacke letar vissa människor efter hela livet, men jag har hittat den och jag tänker aldrig släppa taget om den. Du är min själsfrände.
D u  Ä r  V ä r l d e n s  U n d e r b a r a s t e  P e r s o n. Och jag saknar dig massor.

Nu börjar det närma sig min andra flytt. 1 Februari 2010 flyttar jag. Tiden går snabbt, jag har bott 2 månader i min nuvarande lägenhet och jag trivs väldigt bra som sagt. Men nu är det snart dags att flytta till min helt egna trygghet.

Vad är lycka? Lycka är när du minns gårdagen, lever idag och drömmer om morgondagen.



//a.jylhä


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0