I mammas hus
Nu ligger jag här i sängen hemma hos mamma och undrar när var det egentligen senast jag låg här i sängen. Det var väldigt länge sen, tiden då innan jag hade bil och körkort och tiden innan allt börjat, det måste varit då.
Det känns på något sätt väldigt lugnande att ligga här i mörkret och lyssna på "My life be like med Grits".
Jag vet inte varför riktigt men jag kände att jag behövde bara komma hemifrån i några dagar för att få tänka och fundera på min livssituation, på hur jag vill ha det i framtiden med allt.
Efter jobbet ringde jag Sandra och mötte upp henne hemma hos Kalle, vi pratade en stund och sedan åkte vi till Trosa och sedan hem igen och Kalle lagade mat och fixade te till oss. Känns som att dag ett har varit väldigt lyckad. Men sorglig. Tobias du försvann från oss för exakt en månad sen och jag gråter än idag på grund av det, men sedan tänker jag på att du säkert har det bra vart du än är.
Jag bara känner efter denna dag att det här är just det jag behöver få bestämma själv och inte tänka på någon annan var femte sekund som jag har en tendens att göra, och inte tänka på mig själv vad det egentligen är jag vill och sedan göra så... Kunna känna att jag klarar mig själv, detta har jag nog glömt bort ganska mycket på senare tid.
Glömt bort att jag är stark och att jag är en självgående person som mår bäst av att få bestämma själv. Jag kan om jag verkligen vill. Inget kan bryta ner mig nu, aldrig någonsin. ¨
Jag kan vara väldigt ängslig ibland och känna mig otroligt ensam i stora folkmassor, men när jag är själv så inser jag att du är aldrig själv om du inte vill de själv. Ibland är man ensammast i världen men det är du själv som har valt det då.
-------
Du finns i mina tankar och jag glömmer aldrig de du sa och det du gjorde för mig. Aldrig någonsin.
Jag vill vara lite mer som du,
-------
//a.jylhä
Det känns på något sätt väldigt lugnande att ligga här i mörkret och lyssna på "My life be like med Grits".
Jag vet inte varför riktigt men jag kände att jag behövde bara komma hemifrån i några dagar för att få tänka och fundera på min livssituation, på hur jag vill ha det i framtiden med allt.
Efter jobbet ringde jag Sandra och mötte upp henne hemma hos Kalle, vi pratade en stund och sedan åkte vi till Trosa och sedan hem igen och Kalle lagade mat och fixade te till oss. Känns som att dag ett har varit väldigt lyckad. Men sorglig. Tobias du försvann från oss för exakt en månad sen och jag gråter än idag på grund av det, men sedan tänker jag på att du säkert har det bra vart du än är.
Jag bara känner efter denna dag att det här är just det jag behöver få bestämma själv och inte tänka på någon annan var femte sekund som jag har en tendens att göra, och inte tänka på mig själv vad det egentligen är jag vill och sedan göra så... Kunna känna att jag klarar mig själv, detta har jag nog glömt bort ganska mycket på senare tid.
Glömt bort att jag är stark och att jag är en självgående person som mår bäst av att få bestämma själv. Jag kan om jag verkligen vill. Inget kan bryta ner mig nu, aldrig någonsin. ¨
Jag kan vara väldigt ängslig ibland och känna mig otroligt ensam i stora folkmassor, men när jag är själv så inser jag att du är aldrig själv om du inte vill de själv. Ibland är man ensammast i världen men det är du själv som har valt det då.
-------
Du finns i mina tankar och jag glömmer aldrig de du sa och det du gjorde för mig. Aldrig någonsin.
Jag vill vara lite mer som du,
-------
//a.jylhä
Kommentarer
Trackback
