Anna Jylhä

Fast för stunden

Det känns som om jag sitter fast i stunden, har inte riktigt velat inse de här förrän nu. När de blir så tydligt.

Tomma ord och tomma handlingar. Jag hör mig själv säga att jag mår bra, när jag i grund och botten inte mår så bra som jag säger. Jag säger att jag trivs med hur de är just nu, men vem försöker jag lura?

Detta kanske fungerar under en kortare stund men de känns som att jag bara är fast i samma evighetsruta. Fast i något mitt i mellan allt som känns viktigt för mig.

Jag vet vad jag vill, men jag vill inte förstöra något, och jag vill ha kvar de som finns.

Alla lever sina liv på sina sätt, och jag bara står still och de känns som att mitt liv flyger förbi och ger mig inte någon inbjudan att vara med. Jag säger inte de att jag inte njuter av mitt liv också men så fort jag tänker på de så känns de inte som de ultimata just för mig kanske det ultimata för vem som helst annan men jag tror inte de är de för mig.

Vissa stunder mår jag så otroligt bra att jag nästan inte tror de är sant. Men sedan så känner jag efter på riktigt och önskar att jag inte sagt att jag trivs och kan leva som de är idag.

Förändring är något jag behöver för att få ut exakt det där lilla extra av livet. Äventyr och kärlek. Men just nu känns de som om förändringens dag är långt långt borta om den änns kommer. Livet ska vara ett äventyr och inte något som är förutbestämt.

Att jag aldrig ska vara nöjd, jag nöjer mig inte med ett helt ok liv, jag vill få ut så mycket som möjligt av varje dag. Jag vill göra varje dag speciell, så jag kan se tillbaka på dagarna i mitt liv och känna att jag gjorde precis som jag kände den dagen och alla dagar.

Undrar när jag vågar säga de här högt, till någon som bryr sig på riktigt?

---

When I'm gone. Just carry on and on, everytime you hear the sound of my voice, you know that i'm looking down on you and smiling. So baby feel no pain and just smile back. - Daddy

---

//a.jylhä

I feel the same way ^_^ Man vill inte vara otacksam men där finns mer! Man bara VET det och varför då nöja sig?! Det är inget fel i att inte må bra, om man VET att man inte mår bra och erkänner det så finns det större chans att rätta till det för då VET man att man kan må bättre- "Du är fortfarande ung" brukar man få höra,men det är ju det- Man vill ju passa på att göra så mycket som möjligt medans man är ung. För tjohej så är man inte det längre. Livet tar dock inte slut för att man samlar år, och jag tror inte att det är jobbigt att åldras om man fyller sina år med sånt man vill . Då blir det inte bara tomma siffror i ryggsäcken. Det svåra är när man inte vet vad man vill, vad man kan göra för att förbättra och sjunker djupare ner i tristessträsket. Så VET du vad du VILL ta chansen och gör det ! Det finns inget som stoppar dig!

Tack joss. <3