Anna Jylhä

Jag ramlade in på Amanda Jenssens underbara album "Killing my darling" och de väcker så sjukt mycket minnen från mitt förflutna.

Speciellt så väcker det väldigt gamla minnen med dig.

Jag lyssnade på detta album väldigt mycket under vårat sista år som ett par. Och låtarna passade både till de dagarna jag var lycklig som de dagarna jag var ledsen.

Hur jag klarade mig sista året genom att lyssna på detta album dag som natt.

Men de här är inte första gången jag började tänka på dig. Det finns så mycket som jag hade velat avsluta på ett sunt och vuxet sätt men vi var för unga för att inse att det kommer en framtid som du och jag  inte är centrum i tillsammans.

Nästan varje gång jag är hemma och hälsar på så knyter det sig i magen när jag kör igenom den lilla byn som jag såg som min framtid för många herrans år sedan. Fast jag inte ens vet om du bor kvar.

Alla har vi en sådan här person som kommer göra så de alltid kommer knyta sig i magen för en när man har en minimalist möjlighet att stöta på varandra. Hur jag blundar varje gång jag kör igenom. Hur jag varje gång jag är påväg föreställer mig hur de skulle vara att stöta på dig. Hur jag alltid förbereder mig för de värsta. Jag tror jag skulle svimma om jag såg dig. Jag kommer i all min framtid att se på de där första mötet efter senast jag såg dig med fasa och skräck.

Självklart är det ju inte så konstig då du var min första kärlek och min första framtid. 

Jag skulle aldrig vilja ha tillbaka de vi hade då men kan inte låta bli att tänka på dig iallafall vissa stunder och tänka tillbaka på allt som hände mellan oss hur detta antagligen gjorde oss till de vi är idag. 

Kommer alltid ställa mig frågan över hur man kan älska någon så mycket för att i nästa stund hata varandra mest i hela världen. 

Men jag är så glad för att du fick mig att flytta från byn. En dag skulle jag vilja träffa på dig för att få tacka dig för att du fick mig att se omgivningen på ett helt annat sätt. Ett sätt som gjorde att jag står där jag står idag. Bor där jag bor idag. Och framförallt älskar en som älskar mig tillbaka i mina svagaste och bästa stunder.

Nu börjar jag bli lite arg också när jag lyssnar på detta album. Frustrerad över att du inte lät oss avsluta vårat kapitel på ett moget och hälsosamt sätt. Hur detta har gnagt i mina tankar så många år.

Ibland förtjänar du en riktig käftsmäll. Jag med kanske. Men vi är båda vuxna idag hoppas jag och om den dagen någonsin kommer att vi råkar stöta på varandra så hoppas jag att det kan vara ett möte som får oss att avsluta allt på ett snyggt sätt. En gång för alla.