Vågar knappt säga de

Allt känns väldigt bra just nu. 
Ni vet den där känslan när man är tillfreds med allt, när man verkligen inte önskar sig något annat än lite varmare väder och sommar? 
När man inte begär något mer av livet än självaste stunden i sig? 
Hur den känslan kan få en att skratta sig lycklig varje dag. 
Något mer som gör allt så jäkla bra är att jag är kär. Jag har fjärilar i magen dag ut och dag in. Hur jag vaknar varje morgon med ett leende på läpparna och hur jag går och lägger mig med ett leende på läpparna. 
Mycket beror just på att jag är kär, allt runt omkring känns bara så otroligt lätt om man bara får vara lite kär. Bara får känna sig så uppskattad som man just behöver för att må bra. Att även få se glädjen i någon annan är som balsam för själen. Ibland kan jag fastna på och fundera på hur jag lyckats, hur jag lyckats fånga just dig. 
Jag vågar knappt säga de att jag är fortfarande kär. 
Hur hjärtat slår ett extra slag bara av att jag tänker på de, 
Jag har funderat många gånger på hur allt går till egentligen från att man känner en känsla för någon till att man blir kär i personen. Hur man går igenom vissa faser som är viktiga för att det till slut ska kännas bra. Hur man i ena sekunder tvivlar på sina egna känslor för att de gör så ont till hur man lär sig att släppa taget för en liten millisekund och låter sig svepas med känslan av att vara kär. Hur man succesivt lär sig handskas med dessa millisekunder som får en att känna sådan lycka som inte ens går att förklara i ord. 
Att vara kär är en rädsla för mig, för de är den enda stunden i livet som jag någonsin släpper taget och bara sveps med känslorna som följer. Bra som mindre bra känslor. Det är en rädsla då jag för en kort millisekund förlorar mig själv till någon annan. I mina 25 år i livet har jag alltid varit rädd för känslan att vara kär och har hoppats på att det ska gå över rätt fort att det ska övergå till något annat så fort de bara gått. Men nu vill jag aldrig att denna känslan om att jag är kär ska försvinna för det får mig att bromsa mig själv lite. Allt behöver inte gå i raketfart utan allt har sin tid och stressa inte på "jag är kär" känslan för de är den bästa tiden i ditt liv och förhoppningsvis någon annan också om du träffat rätt.
Det är väldigt många år sen som jag kände som jag gör just nu. Visst har jag varit kär under dessa år men inte på samma sätt. De går inte riktigt att beskrivas. Mycket av känslan som jag har just nu påminner om något som jag grävt ner för många år sen. Ingen kärlek är den andra lik men vissa kärlekar kan ha inslag av den andra och detta gör det så läskigt för jag vet vad det betydde för mig då för alla dessa år sedan. Hur jag släppte taget om allt i mer än en millisekund och lät mig svepas med känslorna under en väldigt lång tid.
Men det som är viktigast just nu är att jag är kär och jag ska göra allt i min makt för att behålla denna känslan så länge jag bara kan för det får mig att känna någon sort av lycka som inte ens ord kan beskriva.
//a.jylhä

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0